I språksammanhang pratar man ibland om falska vänner. En språklig falsk vän är när ett ord låter likadant eller ser likadant ut på ett språk som på ett annat, MEN har en helt annan betydelse. Dessa måste man akta sig för, då det kan bli väldigt fel om man använder en falsk vän. Orden på de olika språken är alltså homografer – de stavas likadant, homofoner – de låter likadant eller fullständiga homonymer – de både stavas och låter likadant, men de är INTE synonymer – betyder samma sak.

Det känns som om jag går ut från värmestugan på Åreskutan när jag blickar upp mot bergen och snörar åt handskarna, det enda som saknas är mina eluppvärmda pjäxor, tårna har ingen känsel nu. Mitt skägg fryser snabbt till is trots vägsaltet som piskas upp i ansiktet av lastbilarna. Kroppen går på högvarv när jag klättrar de sista 800 metrarna upp till 2100m höjd över havet. Det jag trodde skulle hålla mig motiverad, Sommar i P1, blev min värsta fiende när överentusiastiske Lars Lagerbäck var värd för programmet.

Norska och danska är språk som många av oss kanske(!) förstår och som på många sätt känns lika svenskan. Ska ni expandera till Norge eller Danmark är det en stor fördel att ha ert marknadsmaterial på respektive lands språk. Läs mer på länken nedan vad som är viktigt att tänka på vid översättning till dessa språk och hur du undviker ”falska vänner”.

Ölen må vara i centrum och för några få euro serveras du en öl i ett rejält ölglas, men festivalen bjuder på mer än så! Oktoberfest präglas av en kultur, ett språk och en tradition som sträcker sig långt bak i tiden och som tyskarna mer än gärna delar med sig av. Högtiden startade i München i början av 1800-talet och har sedan dess spridit sig världen över. Den firas fortfarande på det typiskt Bayerska viset (delstaten där München är huvudstad) med öl, kringlor och traditionsenliga dräkter.

På söndag, den 30 september, är det ”international translation day” och inte att förglömma Hieronymus dag! Vet ni vem han är? Hieronymus, vars fullständiga namn är Eusebius Sophronius Hieronymus, är översättarnas och bibliotekariernas skyddshelgon. 30 september är dagen han dog och också dagen vi firar honom. Hieronymus är mest känd för att ha översatt Bibeln från grekiska och hebreiska till latin.

Det kommer många nya människor till Sverige vilket gör att vi också får fler som talar andra språk och kanske inte förstår eller talar svenska eller engelska. 

När en text ska översättas och användas i Sverige skiljer sig översättningen något mot om den ska användas i språkets ursprungsland. Dessutom använder flera av dessa språk inte det latinska alfabetet, vilket gör att det är lite mer invecklat att hantera filerna och att layouten kan behöva anpassas en del. Språk som talas av många av våra nya medmänniskor i Sverige är bland annat somaliska, sorani (centralkurdiska), arabiska, dari, farsi (persiska) och tigrinja. 

Nya ord tillkommer ständigt i det svenska språket. Vissa kommer förmodligen att glömmas bort innan första snön har fallit, andra kommer att finnas i vår vardag under många år framöver. Har du koll på de senaste?

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder fritt översatt folkstyre. Att rösta är en rättighet i en demokrati. I år, 9 september, är det val. Oavsett om du röstar höger eller vänster bör du som svensk medborgare göra din plikt och rösta.

Inom politiken är språket och framförallt orden ett av politikers främsta redskap, och partierna arbetar hårt just nu för göra intryck och avtryck hos det svenska folket. Vi har hört fraser som ”Alla ska med”, ”Välfärd framför bidrag”, ”Stoppa jakten på vinster”. Ord prövas och bedöms av partiernas valstrateger för att hitta ett språk som både berör och skapar känslor när det riktas mot dig som åhörare. Språkets kraft och möjligheter är något som vi på Språkbolaget väl känner till och har arbetat med sedan starten 2002.

Språkets betydelse och hur det påverkar individen är något som inte alla tänker på.
Och vad är egentligen ett bra politiskt budskap? Läs mer om partiernas vallöften här!

Ett franskt par dansar till snabba grekiska fingrar trillande över en bouzouki i Montenegro.

Den första köttbiten jag fått i mig på över tre veckor tuggas långsamt medan jag funderar över hur det hela hänger ihop. Varför spelar de grekisk musik i de trånga gränderna i Kotor? Varken jag eller det franska paret vet svaret på den frågan, men mysigt är det.
 

Denna gång är ett av många tillfällen jag tappat bort mig i översättningar. När jag cyklar genom den grekiska staden Thessaloniki äter jag på ett äpple, tänderna når till slut den torra kärnan och jag kastar skrutten i ett buskage. Två minuter senare ställer sig en moped jämsides med mig vid ett rödljus, han visar mig min äppelskrutt och lyfter på visiret:
- In Stockholm, no rabies!

Mannen kör mot rött och kastar skrutten i en container på andra sidan gatan för att sedan försvinna upp för den långa backe jag snart ska få svettas mig upp för; ”Vad sjutton menade karln?” Det slog mig, min svenska flagga bak på cykeln signalerade så klart Stockholm och den rabies han talade om var ett fel uttalat engelskans ”Rubbish”.

Två dagar senare, ca 300 mil in på min resa till Nepal på cykel, campar jag på ett, tillsynes, nedlagt rivningsarbete av ett hotell. När mörkret faller gör sig sju stycken vildhundar påminda, de sitter på kullen ovanför mig och stirrar dreglande ned på mitt vevande i spritköket. Under natten använder jag för första gången min överlevnadsfilt gjord av  folie mot den 0-gradiga kylan. Trots filten vaknar jag upp gång på gång och befinner mig i någon slags trans när tre av hundarna mitt i natten försöker ta sig in i vestibulen av tältet för att nå min väska med mat. Tidigare under kvällen lirkade jag loss ett armeringsjärn tänkt som självförsvar, med detta bankar jag i betongen tältet står på och hundarna ger sig av. Dagen efter översätter jag med hjälp av internet den varningsskylt som står uppställd vid en hög med sopor. ”Mata inte hundarna”…

I ett företags årsredovisning får man reda på hur det egentligen går för företaget och vad de sysslar med. Rapporten är viktig och består av två delar, en fram- och en bakvagn. I det här inlägget beskrivs vikten av att ha en bra skriven framvagn eftersom den har stor betydelse för fler än för ägarna.

Att kommunicera och förmedla en känsla genom framvagnen är viktig. Om man lägger ner mycket tid och pengar på att skriva texten på modersmålet, är det minst lika viktigt att översättningen blir av hög kvalitet. Både för de som kan tänka sig att köpa produkterna och tjänsterna men också för framtida medarbetare och samarbetspartners. Detta inte minst för att inte kasta bort allt arbete som lagts på ursprungstexten.

Vid översättning av årsredovisningar är det viktigt att översättaren både har goda ekonomiska kunskaper och en känsla för att behålla budskapet och tonaliteten i texten. För oss är det viktigt med ett gott samarbete och bra struktur för att skapa en effektiv översättningsprocess och få bästa möjliga resultat. Varje företag har sin egen stil och ton för sina ekonomiska rapporter och texter, och det finns olika standarder i olika länder. På Språkbolaget har vi riktigt vassa och erfarna översättare för årsredovisningar, och det börjar redan bli dags att boka in oss.
 

OM SPRÅKBOLAGETS BLOGG

På Språkbolagets blogg delar vi med oss av våra kunskaper inom området språk och översättning. Vi diskuterar även nyheter och ger praktiska tips inom området!

Senaste inläggen

Arkiv

16

Vi tackar för ett mycket trevligt besök på Nordiska Akvarellmuseet! #språkbolaget #nordiskaakvarellmuseet #marianordin #översättning

19

Läs om vår cyklande skribent Marcus fortsatta resa mot Nepal! Hemsidan finner ni i profilen. #språkbolaget #översättning #bikeflow